Veckan har flutit på bra med träningen och det har varit intervaller måndag (maxstyrka i garaget), tisdag (5 min i Bokskogen), torsdag (tröskelintervaller på räsern) och fredag.
Efter fredagens löpintervaller på jobbet (8X4 min) på maxintensitet var jag riktigt sliten i benen och hade t o m träningsvärk i låren efteråt. Ovanan från löpningen visade sig nu. Jag hade hoppats att segheten skulle släppa på lördagens Sjöbo-runda med Ola och Robban men det blev bara värre och värre. Jag tog det riktigt lugnt eftersom planen var att köra Landskronas MTB-tävling på söndagen (vilket även Ola skulle) men det hjälpte inte, utan benen var riktigt trötta i slutet. Det var synd om Robban eftersom han var pigg men inte hade någon han kunde köra mot eftersom både Ola och jag tog det lugnt och genade friskt.
Efter råd från både Robban och Magnus beslöt jag mig därför för att inte köra tävlingen på söndagen utan istället lägga in en vilodag och koncentrera mig på att få bra träning i veckan och följa planen inför tävlingarna i juni-juli, då jag förhoppningsvis ska ha kommit i hygglig form.
Veckan som kommer blir intensiv de första dagarna med intervaller återigen, för att sedan bli lite lugnare framåt helgen inför söndagens tävlingspremiär i Danmark. Det loppet tar jag som ett hårt träningspass och en bra genomkörare inför Lida Loop helgen därpå.
Förhoppningsvis får jag även min nya cykel i veckan och med lite flyt kanske det kan bli premiär på den till helgen. Vi får se!
söndag, maj 25, 2008
söndag, maj 18, 2008
Magnus vann Billingeracet!!!
Här hade jag tänkt att skriva om veckan som gick och de 4 intervallpassen jag fick, och benen som trots det kändes så fina på lördagens Sjöborunda att jag drog Christian Månsson de första 2 timmarna, och det dumma i att planera att köra hela rundan utan frukost eller någon energi på hela rundan för att testa om jag klarade utan att vägga, och inte skippa det när Christian flaggade att han skulle med, och att jag efter Sjöbo blev förnedrad i den tekniska singletracken av samme Christian (har han blivit så snabb eller är jag bara kass?) för att sedan när energin tog slut använda honom som lok hela vägen i mål (3.38 är inte dåligt ändå!). Men det är inte intressant längre efter det som Magnus gjorde idag.
Magnus Mattsson är just nu bäst i Sverige på långlopp i H30! Han vann Billingeracet! Helt otroligt! I 3 grader och snöblandat regn på en tuff bana vann solskenscyklisten! Stort grattis ska han ha och en ordentlig betalning för allt slit i vinter.
Detta innebär en massa saker:
1) Han är bäst i Sverige på MTB långlopp i H30 (skrev jag nog tidigare...).
2) Han är numera en hjälte som man ser upp till (jag var imponerad förut men nu är det liksom bevisat vad han kan).
3) Numera har vi i gänget en måttstock att mäta oss med som inte bara gäller vårt lilla gäng utan hela Sverige.
4) Skulle man piska Magnus under en träning (eller tävling!) kan man säga att man piskat han som är bäst i hela Sverige!
5) Magnus (och Fredric E's) träningråd blir nu lag och sanning.
6) Nu inser man att med bra träning, kost och övriga komponenter så kan man komma långt, riktigt långt.
7) Nu ser jag fram emot att tävlingssäsongen börjar för mig.
Sen läste jag nyss att Patrik från CK C4 kom 12:a i Elit, och 5 minuter före Magnus! Vilket kanonlopp han har gjort och en ännu bättre prestation än Magnus! Jättegrattis till honom också. Vilken träningsrupp vi ska bli nu med fler i gänget som ligger så högt upp i listorna. Det sporrar riktigt mycket!
Som jag tidigare skrivit är det främst Magnus som rekommenderat att jag ska ligga och köra intervaller (4:or och styrka främst) nu ett tag framöver och jag tycker faktiskt att det börjar ge resultat redan nu efter ett par veckor. Benen känns rappare och jag kan ligga längre på hög belastning utan att syran eller tröttheten kommer. Så veckan som kommer blir nog en upprepning av förra veckan, dvs maxstyrkeintervaller måndag och syreintervaller (4-5 min) tis, tors och fredag, varav en dag löpning.
Till helgen blir det någon form av tävlingspremiär, antingen Gran Fondo på räsern eller Syd MTB på söndag. Vi får se vad väder och humör säger.
Magnus Mattsson är just nu bäst i Sverige på långlopp i H30! Han vann Billingeracet! Helt otroligt! I 3 grader och snöblandat regn på en tuff bana vann solskenscyklisten! Stort grattis ska han ha och en ordentlig betalning för allt slit i vinter.
Detta innebär en massa saker:
1) Han är bäst i Sverige på MTB långlopp i H30 (skrev jag nog tidigare...).
2) Han är numera en hjälte som man ser upp till (jag var imponerad förut men nu är det liksom bevisat vad han kan).
3) Numera har vi i gänget en måttstock att mäta oss med som inte bara gäller vårt lilla gäng utan hela Sverige.
4) Skulle man piska Magnus under en träning (eller tävling!) kan man säga att man piskat han som är bäst i hela Sverige!
5) Magnus (och Fredric E's) träningråd blir nu lag och sanning.
6) Nu inser man att med bra träning, kost och övriga komponenter så kan man komma långt, riktigt långt.
7) Nu ser jag fram emot att tävlingssäsongen börjar för mig.
Sen läste jag nyss att Patrik från CK C4 kom 12:a i Elit, och 5 minuter före Magnus! Vilket kanonlopp han har gjort och en ännu bättre prestation än Magnus! Jättegrattis till honom också. Vilken träningsrupp vi ska bli nu med fler i gänget som ligger så högt upp i listorna. Det sporrar riktigt mycket!
Som jag tidigare skrivit är det främst Magnus som rekommenderat att jag ska ligga och köra intervaller (4:or och styrka främst) nu ett tag framöver och jag tycker faktiskt att det börjar ge resultat redan nu efter ett par veckor. Benen känns rappare och jag kan ligga längre på hög belastning utan att syran eller tröttheten kommer. Så veckan som kommer blir nog en upprepning av förra veckan, dvs maxstyrkeintervaller måndag och syreintervaller (4-5 min) tis, tors och fredag, varav en dag löpning.
Till helgen blir det någon form av tävlingspremiär, antingen Gran Fondo på räsern eller Syd MTB på söndag. Vi får se vad väder och humör säger.
måndag, maj 12, 2008
En bra helg
Lördagens långpass bjöd på årets hittills bästa väder: Sol, 20-25 grader och en svag vind. Det var en hel del som hade slutit upp kl 8 i Genarp: Magnus, Stefan L, Christian, Patrik P från CKC4, Robban, Simon, Jerry från MTC och Ola. Tempot blev som väntat högt redan efter 5 minuter då Stefan och Magnus tydligen tyckte att uppvärmingen var klar och drog upp ett ordentligt tempo. Simon försökte hänga på men hamnade i ett ingemansland vilket senare resulterade i att han körde fel och missade hela rundan... Jag la mig tillsammans med Patrik i ett komforttempo och Robban hängde på. Efter ca 20 min släppte Robban när vi kom ifatt Jerry som hade genat för att spara lite tid och efter ytterligare 20 min i Torna Hällestad kom vi ifatt Ola som hade kört en kortare iväg där. Ungefär samtidigt ser vi Stefan och Magnus stå och laga Stefans punktering och inser att dom kommer att jaga allt vad dom kan för att komma ifatt igen nr dom lagat punkan.
Från Hällestad till Vomb körde Patrik på och drog i princip hela vägen. I singletracken från Vomb släppte Ola men på något sätt hängde han kvar 50-60 meter bakom och så var det till och från fram till Sjöbo, där han fick släppa helt i slalombacken. Samtidigt såg vi Magnus och Stefan. Magnus kom ifatt efter singletracken i Sjöbo och Stefan var ifatt vid vätskepåfyllningen strax efter Sjöbo. Dom hade bägge fått jaga på bra för att komma ifatt och var inte helt fräscha, inte Stefan i alla fall. Jag tänkte hänga på så länge som det gick men när Magnus höjde farten vid ett par tillfällen var det inga problem att sitta med. Stefan såg mer och mer sliten ut och efter Blentarp släppte han. Patrik var fortfarande stark och drog bra i grusbackarna i slutet. Magnus släppte i första backen men jag lyckades täta till Patrik. I andra backen orkade jag inte hänga på Patriks tempo och Magnus (som nu hade fått ut stenen i skon som hade irriterat honom i första backen) hade fått upp tempot igen och kom ifatt mig i hög fart i slutet. Vi tre körde sen i mål tillsammans.
Magnus fick den effektiva tiden 3.28 med punkteringen borträknad medan Patrik och jag fick 3.33 och Stefan 3.37 (ca 3.32 effektiv tid). Ola körde riktigt starkt och kom in bara en liten stund efter men hade missat klockan och det var osäkert vilken tid han fick, men det var säkert under 3,50. Det gick alltså betydligt fortare än vad jag räknat med men så var ju också förhållandena idealiska. Magnus (som hade en hård löprunda i benen sedan kvällen innan) och Patrik var klart starkast idag. Skillnaden mellan Stefan och mig är att han kör slut på sina krafter i början och har inte mycket kvar efter 2, 5 timmar. Själv kändes det oförskämt bra efteråt och det kändes som om jag lätt skulle kunnat cykla 1 timme till i samma tempo. Uthålligheten finns alltså i kroppen och nu är det bara tempot som ska upp, framförallt i starten. Receptet på detta är intervaller! Mycket intervaller!
Vad blev snittpulsen de 3,5 timmarna då? Jo 84%, dvs nästan de 85% jag siktade på, varav ca 20 min var >90%.
Söndagen bjöd på om möjligt ännu bättre väder än lördagen och det blev ett lugnt 90-minuters återhämtningspass med 10 st spurter a' ca 10 sek inlagda. Benen kändes fina och det var rena njutningen att glida runt ute på Näset bland alla badgäster och njuta av vädret och musiken i lurarna samt då och då ta i allt vad jag kunde så att jag kände att benen fanns där.
Från Hällestad till Vomb körde Patrik på och drog i princip hela vägen. I singletracken från Vomb släppte Ola men på något sätt hängde han kvar 50-60 meter bakom och så var det till och från fram till Sjöbo, där han fick släppa helt i slalombacken. Samtidigt såg vi Magnus och Stefan. Magnus kom ifatt efter singletracken i Sjöbo och Stefan var ifatt vid vätskepåfyllningen strax efter Sjöbo. Dom hade bägge fått jaga på bra för att komma ifatt och var inte helt fräscha, inte Stefan i alla fall. Jag tänkte hänga på så länge som det gick men när Magnus höjde farten vid ett par tillfällen var det inga problem att sitta med. Stefan såg mer och mer sliten ut och efter Blentarp släppte han. Patrik var fortfarande stark och drog bra i grusbackarna i slutet. Magnus släppte i första backen men jag lyckades täta till Patrik. I andra backen orkade jag inte hänga på Patriks tempo och Magnus (som nu hade fått ut stenen i skon som hade irriterat honom i första backen) hade fått upp tempot igen och kom ifatt mig i hög fart i slutet. Vi tre körde sen i mål tillsammans.
Magnus fick den effektiva tiden 3.28 med punkteringen borträknad medan Patrik och jag fick 3.33 och Stefan 3.37 (ca 3.32 effektiv tid). Ola körde riktigt starkt och kom in bara en liten stund efter men hade missat klockan och det var osäkert vilken tid han fick, men det var säkert under 3,50. Det gick alltså betydligt fortare än vad jag räknat med men så var ju också förhållandena idealiska. Magnus (som hade en hård löprunda i benen sedan kvällen innan) och Patrik var klart starkast idag. Skillnaden mellan Stefan och mig är att han kör slut på sina krafter i början och har inte mycket kvar efter 2, 5 timmar. Själv kändes det oförskämt bra efteråt och det kändes som om jag lätt skulle kunnat cykla 1 timme till i samma tempo. Uthålligheten finns alltså i kroppen och nu är det bara tempot som ska upp, framförallt i starten. Receptet på detta är intervaller! Mycket intervaller!
Vad blev snittpulsen de 3,5 timmarna då? Jo 84%, dvs nästan de 85% jag siktade på, varav ca 20 min var >90%.
Söndagen bjöd på om möjligt ännu bättre väder än lördagen och det blev ett lugnt 90-minuters återhämtningspass med 10 st spurter a' ca 10 sek inlagda. Benen kändes fina och det var rena njutningen att glida runt ute på Näset bland alla badgäster och njuta av vädret och musiken i lurarna samt då och då ta i allt vad jag kunde så att jag kände att benen fanns där.
fredag, maj 09, 2008
4 intervallpass på 3 dagar
Tisdag hann jag med både ett maxstyrkepass hemma på testcykeln innan jobbet och på kvällen var det 6 varv på Stefans nya intervallslinga i Bokskogen som gällde. Slingan är 5 minuter vilket kan ses som en väldigt lång 4:a... Mycket uppför gjorde att pulsen låg runt 90% hela tiden med en maxnotering på 94% vid ett par tillfällen. Kändes bra även om benen är småsega.
På onsdagen körde jag ett maxstyrke-/spurtpass på MTB'n som jag tagit med mig till jobbet. Vädret var kanon och det var en ren fröjd att köra runt utanför Lund på lunchen.
Igår torsdag körde jag Magnus (Fredrik E's) intervallvariant som innehåller högkadens, 15/15 och hög/lågkadens. Passet kördes hemifrån på MTB'n och 5 min, 2X10 min resp 2X10 min av vardera moment blev det. Termometern stod på 23 grader under passet och vinden vinden var svag. Helt kanon! Tyvärr fick jag inte upp pulsen ordentligt utan den stannade på 85% som mest. Antagligen en kombination av lite för långa intervaller, lite slitna ben och brist på sparring.
Idag vilar jag från cyklingen och springer bara en liten runda men imorgon däremot ska det bli både hög puls och lång tid i och med att vi ska köra Sjöbo-rundan i tävlingsfart med start kl 8.00. Eftersom det ska bli upp mot 25 grader mitt på dagen lär även temperaturen kunna göra sitt till avseende pulsen. Ska vi gissa på 85% i snittpuls?
På onsdagen körde jag ett maxstyrke-/spurtpass på MTB'n som jag tagit med mig till jobbet. Vädret var kanon och det var en ren fröjd att köra runt utanför Lund på lunchen.
Igår torsdag körde jag Magnus (Fredrik E's) intervallvariant som innehåller högkadens, 15/15 och hög/lågkadens. Passet kördes hemifrån på MTB'n och 5 min, 2X10 min resp 2X10 min av vardera moment blev det. Termometern stod på 23 grader under passet och vinden vinden var svag. Helt kanon! Tyvärr fick jag inte upp pulsen ordentligt utan den stannade på 85% som mest. Antagligen en kombination av lite för långa intervaller, lite slitna ben och brist på sparring.
Idag vilar jag från cyklingen och springer bara en liten runda men imorgon däremot ska det bli både hög puls och lång tid i och med att vi ska köra Sjöbo-rundan i tävlingsfart med start kl 8.00. Eftersom det ska bli upp mot 25 grader mitt på dagen lär även temperaturen kunna göra sitt till avseende pulsen. Ska vi gissa på 85% i snittpuls?
måndag, maj 05, 2008
29 timmar på två veckor
Så här mycket har jag aldrig tränat i hela mitt liv. 15 timmar förr-förra veckan och 14 timmar i förra efter en långrunda i lördags på MTB med Stefan och Stefan (återigen under 4 timmar på Sjöbo-rundan) och ett lugnt distanspass med spurter tillsammans med Lars på söndagen. En gång tidigare (september 2007) fick jag in en vecka med 15 timmar, men annars har ju tiden legat kring 10 timmar på bra veckor.
Resultatet av detta är att jag nu är ganska seg i benen när det börjar gå undan och syran kommer ganska lätt. Dock känner jag mig väldigt pigg och vill träna hur mycket som helst så det känns precis som det ska göra. Men nu får jag dra ner långpassen till ett i veckan och istället fokusera på intervaller (lokalt syreupptag) och styrka så jag får upp farten i benen och klarar av arbetstopparna bättre. Uthålligheten är det inget större fel på och då är det bättre med kortare och effektivare pass.
Idag måndag blir det vila och sen är planen iveckan två styrkepass och två intervallpass, alla på cykel, innan det är dags för ett intensivt distanspass i tävlingstempo på lördag.
Sen har jag bestämt mig för att inte köra Billingeracet eftersom jag är för långt från formen ännu och bara får en månad att komma iform efter det långa uppehållet. Det blir istället Lida som blir det första seriösa testet i år.
Resultatet av detta är att jag nu är ganska seg i benen när det börjar gå undan och syran kommer ganska lätt. Dock känner jag mig väldigt pigg och vill träna hur mycket som helst så det känns precis som det ska göra. Men nu får jag dra ner långpassen till ett i veckan och istället fokusera på intervaller (lokalt syreupptag) och styrka så jag får upp farten i benen och klarar av arbetstopparna bättre. Uthålligheten är det inget större fel på och då är det bättre med kortare och effektivare pass.
Idag måndag blir det vila och sen är planen iveckan två styrkepass och två intervallpass, alla på cykel, innan det är dags för ett intensivt distanspass i tävlingstempo på lördag.
Sen har jag bestämt mig för att inte köra Billingeracet eftersom jag är för långt från formen ännu och bara får en månad att komma iform efter det långa uppehållet. Det blir istället Lida som blir det första seriösa testet i år.
torsdag, maj 01, 2008
Det går åt rätt håll
Två pass har avverkats sedan helgen: Ett intervallpass och ett långpass.
Intervallpasset i tisdags kördes i 20-graders värme i Bokskogen med Robban, Stefan, Magnus, Per och en ny dansk som har varit med och kört med MTC några gånger. Det blev först 10 st 45/15 (dvs ca 10 min totalt) som kördes i den vanliga backen. I och med att jag ligger efter i träning körde jag det som 30/30 för att inte dra på mig syra. Annars är detta en riktig plåga med riktigt hög puls och massor av syra. Sen blev det 3 st 10 min jaktstartsintervaller på den vanliga slingan i skogen. Det märks att jag har varit borta länge för det var verkligen inget klipp i benen och skillnaden mellan mig och Magnus är enorm. Detta är verkligen ett område att jobba på framöver och olika intervaller under eller på tröskel är nog melodin.
Långpasset dagen efter var en repris på helgens Sjöbo-runda med den stora skillnaden att nu var det jag som låg på rulle, nämligen Magnus rulle. Vädret var kanon men lite blåsigt, vilket i och för sig inte kändes så tydligt bakom Magnus. Tempot var genomgående bra och sluttiden blev 8 minuter bättre än i lördags; 3.54.
Långpassen känns betydligt mycket bättre än intervallpassen och kroppen verkar klara av längre belastning hyfsat. Återhämtningen känns också OK.
Idag blir det ca 1,5 timme fartleks-intervaller med Stefan, Methander och Ola och imorgon är det vila.
Intervallpasset i tisdags kördes i 20-graders värme i Bokskogen med Robban, Stefan, Magnus, Per och en ny dansk som har varit med och kört med MTC några gånger. Det blev först 10 st 45/15 (dvs ca 10 min totalt) som kördes i den vanliga backen. I och med att jag ligger efter i träning körde jag det som 30/30 för att inte dra på mig syra. Annars är detta en riktig plåga med riktigt hög puls och massor av syra. Sen blev det 3 st 10 min jaktstartsintervaller på den vanliga slingan i skogen. Det märks att jag har varit borta länge för det var verkligen inget klipp i benen och skillnaden mellan mig och Magnus är enorm. Detta är verkligen ett område att jobba på framöver och olika intervaller under eller på tröskel är nog melodin.
Långpasset dagen efter var en repris på helgens Sjöbo-runda med den stora skillnaden att nu var det jag som låg på rulle, nämligen Magnus rulle. Vädret var kanon men lite blåsigt, vilket i och för sig inte kändes så tydligt bakom Magnus. Tempot var genomgående bra och sluttiden blev 8 minuter bättre än i lördags; 3.54.
Långpassen känns betydligt mycket bättre än intervallpassen och kroppen verkar klara av längre belastning hyfsat. Återhämtningen känns också OK.
Idag blir det ca 1,5 timme fartleks-intervaller med Stefan, Methander och Ola och imorgon är det vila.
söndag, april 27, 2008
Igår gick det undan!
Första långpasset på 3 månader blev en snabb historia. Med Stefan Methander på hjulet så avverkades de 9 milen ner runt Sjöbo på 4.02, en tid som jag tror är den snabbaste som rundan har körts på hittills. Det har börjat torka upp ordentligt nu vilket gjorde att farten kunde hållas hyfsat hög hela tiden och eftersom både pauserna och väntan på Stefan blev korta och rundan blev strulfri så blev tiden bra.
Kroppen känns fortfarande OK även om träningsvärken från fredagens bodypump-pass satt i benen (och överkroppen...) men inte ens på slutet kändes benen onormalt trötta. Det är dock en bit kvar till formen jag hade i januari, men annat är inte att vänta efter bara en dryg veckas träning efter uppehållet.
Idag planerar jag 2-3 timmar lugn landsväg och imorgon måndag är det Stockholmsresa och vila som gäller.
Kroppen känns fortfarande OK även om träningsvärken från fredagens bodypump-pass satt i benen (och överkroppen...) men inte ens på slutet kändes benen onormalt trötta. Det är dock en bit kvar till formen jag hade i januari, men annat är inte att vänta efter bara en dryg veckas träning efter uppehållet.
Idag planerar jag 2-3 timmar lugn landsväg och imorgon måndag är det Stockholmsresa och vila som gäller.
tisdag, april 22, 2008
Första passen
Inte nog med att jag nu kan börja träna igen, våren har dessutom kommit på allvar med sol och över 10 grader i snart en vecka. Helt plötsligt är allt på topp igen!!
Mina symptom har minskat något, troligen dels tack vare att allergimedicinen och nässprayen verkar mer och mer och dels tack vare den mentala effekten i och med att jag nu i princip är friskförklarad och kan börja träna igen. Dock har inte huvudvärken och det halsonda helt försvunnit ännu. Med tanke på att vi börjar komma in i den värsta delen av pollensäsongen nu så får jag nog räkna med att symptomen håller sig kvar ett tag till, men jag mår i alla fall inte sämre av att vara ute och träna i skogen.
Kroppen har svarat bra på de första passen och förutom en väldigt hög puls på 95% långa stunder har ben och övrig kropp mått bra. Förhoppningsvis var den höga pulsen ett tecken på att kroppen är ovan vid ansträngning och igår när jag körde 4X10 min tröskelintervaller på MTB'n så låg pulsen på normala 85-90% och det kändes riktigt bra.
Ikväll blir det 3-4 tim distans med Robban på MTB'n och efter ytterligare ett intervallpass på torsdag på räsern planerar jag att köra den långa Sjöbo-rundan till helgen. Det blir det första tillfället att se hur mycket jag tappat under mitt uppehåll och första riktiga distanspasset på mer än 3 månader. Det ska bli riktigt skoj!
Mina symptom har minskat något, troligen dels tack vare att allergimedicinen och nässprayen verkar mer och mer och dels tack vare den mentala effekten i och med att jag nu i princip är friskförklarad och kan börja träna igen. Dock har inte huvudvärken och det halsonda helt försvunnit ännu. Med tanke på att vi börjar komma in i den värsta delen av pollensäsongen nu så får jag nog räkna med att symptomen håller sig kvar ett tag till, men jag mår i alla fall inte sämre av att vara ute och träna i skogen.
Kroppen har svarat bra på de första passen och förutom en väldigt hög puls på 95% långa stunder har ben och övrig kropp mått bra. Förhoppningsvis var den höga pulsen ett tecken på att kroppen är ovan vid ansträngning och igår när jag körde 4X10 min tröskelintervaller på MTB'n så låg pulsen på normala 85-90% och det kändes riktigt bra.
Ikväll blir det 3-4 tim distans med Robban på MTB'n och efter ytterligare ett intervallpass på torsdag på räsern planerar jag att köra den långa Sjöbo-rundan till helgen. Det blir det första tillfället att se hur mycket jag tappat under mitt uppehåll och första riktiga distanspasset på mer än 3 månader. Det ska bli riktigt skoj!
torsdag, april 17, 2008
Tydligen är jag inte sjuk!
Idag fick jag reda på provsvaren från de omfattande proverna som togs och det fanns ingenting som talade för att jag har något virus eller en bakteriell infektion i kroppen, utan alla värdena var normala. Däremot visade testerna att jag är känslig för björkpollen och allt talar för att det är det som ligger bakom mina nuvarande symptom och som utlöstes av den initiala virusinfektionen.
Tyvärr har inte allergimedicinen som jag tagit nu under två veckor hjälpt ännu, så jag ska därför försöka med ett annat preparat och dessutom fortsätta med nässprejen.
Detta innebär också att jag kan börja träna så smått utan att behöva oroa mig för att en infektion ska bryta ut ännu häftigare, men jag måste ändå tänka på att ta det lugnt och inte stegra träningen alltför mycket, utan skynda långsamt. Det innebär också att jag nu kommer att skriva lite oftare om eventuella framsteg jag gör i träningen och med symptomen.
Tyvärr har inte allergimedicinen som jag tagit nu under två veckor hjälpt ännu, så jag ska därför försöka med ett annat preparat och dessutom fortsätta med nässprejen.
Detta innebär också att jag kan börja träna så smått utan att behöva oroa mig för att en infektion ska bryta ut ännu häftigare, men jag måste ändå tänka på att ta det lugnt och inte stegra träningen alltför mycket, utan skynda långsamt. Det innebär också att jag nu kommer att skriva lite oftare om eventuella framsteg jag gör i träningen och med symptomen.
fredag, april 04, 2008
6:e läkarbesöket idag...
Även om det bara vilas nu så tänkte jag ändå uppdatera med vad mitt 6:e läkarbesök i ordningen kom fram till.
Nu fick jag äntligen träffa en specialist som verkade kunna sitt område. Det tittades både här och där och det var många kroppsöppningar som skulle undersökas... Vad fann man då under den ockulära undersökningen:
1) Jag hade en liten vaxpropp i högra örat som sögs ut. Det kändes som att ha ett jetplan i örat! Annars såg öronen fina ut.
2) Min högra näsmussla var svullen.
3) Halsen var röd och irriterad och täckt av ett tunt lager vitt slem (dvs inte det tjocka gulaktiga).
Vidare så intervjuades jag om hela min sjukdomsbild och om jag var allergisk. När jag nämnde att jag för några år sedan hade problem att äta stenfrukter (äpple, päron, persika etc) då halsen svullnade upp sa läkaren att mina symptom mycket väl kunde vara en allergisk reaktion på björk som tillhör samma allergifamilj som stenfrukterna.
Mest troligt dock var att det är en kombination av virus och allergi som orsakat min sjukdom. Viruset kom nog först när jag blev förskyld initialt, vilket sänkte immunförsvaret och gjorde att jag fick en allergisk reaktion som sen har suttit i. Jag misstänker också att viruset inte har försvunnit helt och hållet.
Jag tog även en massa prover för att "gå till botten med detta" som läkaren sa. Svalgodling, näsodling och ett gäng blodprover togs. Provsvaren ska komma om ca en vecka. Sen fick jag remiss till bihåleröntgen för att få en bild av vilket skit som kan tänkas finnas där.
Jag fick recept på allergimedicin och ska även ta näsdropparna igen för att få bukt på inflammationen och symptomen. Hjälper det så är det ett tecken på att det finns en allergi vilket jag måste se som positivt.
I och med att mina blodvärden var bra vid det senaste läkarbesöket, tyckte inte läkaren att det skulle vara farligt för mig att träna försiktigt, så imorgon får det bli en lugn runda för att i alla fall röra på benen.
Nu fick jag äntligen träffa en specialist som verkade kunna sitt område. Det tittades både här och där och det var många kroppsöppningar som skulle undersökas... Vad fann man då under den ockulära undersökningen:
1) Jag hade en liten vaxpropp i högra örat som sögs ut. Det kändes som att ha ett jetplan i örat! Annars såg öronen fina ut.
2) Min högra näsmussla var svullen.
3) Halsen var röd och irriterad och täckt av ett tunt lager vitt slem (dvs inte det tjocka gulaktiga).
Vidare så intervjuades jag om hela min sjukdomsbild och om jag var allergisk. När jag nämnde att jag för några år sedan hade problem att äta stenfrukter (äpple, päron, persika etc) då halsen svullnade upp sa läkaren att mina symptom mycket väl kunde vara en allergisk reaktion på björk som tillhör samma allergifamilj som stenfrukterna.
Mest troligt dock var att det är en kombination av virus och allergi som orsakat min sjukdom. Viruset kom nog först när jag blev förskyld initialt, vilket sänkte immunförsvaret och gjorde att jag fick en allergisk reaktion som sen har suttit i. Jag misstänker också att viruset inte har försvunnit helt och hållet.
Jag tog även en massa prover för att "gå till botten med detta" som läkaren sa. Svalgodling, näsodling och ett gäng blodprover togs. Provsvaren ska komma om ca en vecka. Sen fick jag remiss till bihåleröntgen för att få en bild av vilket skit som kan tänkas finnas där.
Jag fick recept på allergimedicin och ska även ta näsdropparna igen för att få bukt på inflammationen och symptomen. Hjälper det så är det ett tecken på att det finns en allergi vilket jag måste se som positivt.
I och med att mina blodvärden var bra vid det senaste läkarbesöket, tyckte inte läkaren att det skulle vara farligt för mig att träna försiktigt, så imorgon får det bli en lugn runda för att i alla fall röra på benen.
fredag, mars 14, 2008
Nu får det bli fullständig vila i ytterligare en månad
Efter bakslaget i veckan så känns situationen verkligen hopplös. Infektionen vägrar att ge med sig och det enda raka är att vila helt och hållet och hoppas att det ska lösa problemen. I och för sig vilade jag mer än 3 veckor i februari utan resultat, men vad annat kan jag göra?
Nu orkar jag inte skriva mer på bloggen förrän jag är infektionsfri och det kan ju ta sin tid, men jag räknar inte med att det tar mindre än 4 veckor i alla fall.
Det mesta av säsongen är i princip körd eftersom återhämtningen efter minst 3 månaders frånvaro och träningen till nivån jag hade innan jag blev sjuk kommer att ta tid. Det är mentalt knäckande att fundera på om jag kan bli frisk till den ena eller den andra tävlingen så det får jag sluta att tänka på och bara sikta på att komma ut och cykla överhuvudtaget så småningom. Då infektionen är så seg kommer ju också oron att det är något kroniskt men så illa ska det väl ändå inte vara..?
Nu orkar jag inte skriva mer på bloggen förrän jag är infektionsfri och det kan ju ta sin tid, men jag räknar inte med att det tar mindre än 4 veckor i alla fall.
Det mesta av säsongen är i princip körd eftersom återhämtningen efter minst 3 månaders frånvaro och träningen till nivån jag hade innan jag blev sjuk kommer att ta tid. Det är mentalt knäckande att fundera på om jag kan bli frisk till den ena eller den andra tävlingen så det får jag sluta att tänka på och bara sikta på att komma ut och cykla överhuvudtaget så småningom. Då infektionen är så seg kommer ju också oron att det är något kroniskt men så illa ska det väl ändå inte vara..?
onsdag, mars 12, 2008
Bakslag igen!!!
Lördagen kändes bra...
Söndagen kändes bra...
Måndagen kändes bra...
Tisdagen kändes bra... fram till på eftermiddagen då de kända symptomen med trötthet, huvudvärk och tjock/irriterad hals kom tillbaka. Kvällens spinningpass var för sent att boka av så det var lika bra att gå dit och testa. Efter 20 lugna minuter var det lika bra att stiga av och åka hem eftersom jag bara kände mig sämre och sämre.
Inatt sov jag dessutom riktigt illa (hur mycket av det beror egentligen på infektionen och hur mycket är psykiskt?) och idag är jag seg och är tjock i halsen och det känns som för 2-3 veckor sedan.
Nu har jag ingen aning om vad som händer, men jag kan nog utesluta ett långpass i helgen och får rikta in mig på vila eller ev lugn träning. Till helgen är det 2 månader sedan infektionen började och jag ser fortfarande inga tecken på att den ska försvinna ur kroppen och jag har inga idéer om vad jag ska göra heller. All vila, lugn träning och positiva signaler verkar inte betyda något när infektionen när som helst kan komma tillbaka.
Söndagen kändes bra...
Måndagen kändes bra...
Tisdagen kändes bra... fram till på eftermiddagen då de kända symptomen med trötthet, huvudvärk och tjock/irriterad hals kom tillbaka. Kvällens spinningpass var för sent att boka av så det var lika bra att gå dit och testa. Efter 20 lugna minuter var det lika bra att stiga av och åka hem eftersom jag bara kände mig sämre och sämre.
Inatt sov jag dessutom riktigt illa (hur mycket av det beror egentligen på infektionen och hur mycket är psykiskt?) och idag är jag seg och är tjock i halsen och det känns som för 2-3 veckor sedan.
Nu har jag ingen aning om vad som händer, men jag kan nog utesluta ett långpass i helgen och får rikta in mig på vila eller ev lugn träning. Till helgen är det 2 månader sedan infektionen började och jag ser fortfarande inga tecken på att den ska försvinna ur kroppen och jag har inga idéer om vad jag ska göra heller. All vila, lugn träning och positiva signaler verkar inte betyda något när infektionen när som helst kan komma tillbaka.
lördag, mars 08, 2008
2.50 ...
... blev totaltiden idag på kända stigar i Bokskogen och Bökeberg. Jag var alltså klok och drog inte iväg på långrundan utan nöjde med ett betydligt lugnare tempo med MTC. Dock var tempot så pass lugnt i början att t o m jag tyckte det var för bra. När det hade gått 30 minuter hade pulsen inte nått över 65% någon gång och då var det dags att släppa gruppen. Fredrik Färjh (på bilden nedan) hängde på och vi körde sen i eget tempo.
Så här kan man sammanfatta dagens runda:
+ Vädret var fantastiskt med strålande sol, svag vind och 9 grader, dvs riktigt vårväder
+ Benen känns helt oberörda trots ett tempo som gjorde Fredrik (som är en duktig cyklist) helt slut efter 2.30.
+ Pulsen i låg fart är OK
- Så fort jag ökar tempot drar pulsen iväg
- Halsen känns rivig under ansträngning
- Nu efteråt känner jag mig lite tung i huvudet och irriterad och tjock i halsen
Så grundformen verkar finnas kvar men infektionen är definitivt inte ur kroppen.
Nu får jag hålla tummarna att kroppen inte reagerar negativt utan kan återhämta sig utan att infektionen försämras.
Så här kan man sammanfatta dagens runda:
+ Vädret var fantastiskt med strålande sol, svag vind och 9 grader, dvs riktigt vårväder
+ Benen känns helt oberörda trots ett tempo som gjorde Fredrik (som är en duktig cyklist) helt slut efter 2.30.
+ Pulsen i låg fart är OK
- Så fort jag ökar tempot drar pulsen iväg
- Halsen känns rivig under ansträngning
- Nu efteråt känner jag mig lite tung i huvudet och irriterad och tjock i halsen
Så grundformen verkar finnas kvar men infektionen är definitivt inte ur kroppen.
Nu får jag hålla tummarna att kroppen inte reagerar negativt utan kan återhämta sig utan att infektionen försämras.
torsdag, mars 06, 2008
90 minuter lugnt
Idag körde jag ett identiskt pass som i söndags, dvs en 90 min lugn runda utomhus bara för att trampa runt benen.
Det positiva från dagens pass är att jag inte alls blir trött utan vill ta i och köra fortare hela tiden. Jag riktigt längtar till riktiga intervallpass och backträning. Tänk att få lov att köra iväg en bra bit bortom 90%!
Det negativa är att pulsen sticker för minsta lilla ansträngning och det + känslan i svalg och huvud pekar på att infektionen håller sitt grepp. Egentligen kan jag inte se någon märkbar förändring i infektionen och jag får nog ställa in mig på att det inte är smart att köra 5-timmars långpass i helgen, utan det får bli 2-3 timmar lugnt istället.
Imorgon tar jag ett klokt beslut!
Det positiva från dagens pass är att jag inte alls blir trött utan vill ta i och köra fortare hela tiden. Jag riktigt längtar till riktiga intervallpass och backträning. Tänk att få lov att köra iväg en bra bit bortom 90%!
Det negativa är att pulsen sticker för minsta lilla ansträngning och det + känslan i svalg och huvud pekar på att infektionen håller sitt grepp. Egentligen kan jag inte se någon märkbar förändring i infektionen och jag får nog ställa in mig på att det inte är smart att köra 5-timmars långpass i helgen, utan det får bli 2-3 timmar lugnt istället.
Imorgon tar jag ett klokt beslut!
tisdag, mars 04, 2008
Andra passet!
Kroppen svarade bra på söndagens lilla runda och idag var det dags för det vanliga spnning/body pump-passet. Med full diciplin att ta det lugnt och ständigt tittandes på pulsklockan (absolut max 75%) avverkades passet på de vanliga 90 minuterna. Trots oträningen kändes passet inte helt fel. Dock finns det ingen ork i benen och så fort man drar på det minsta så sticker pulsen. Tröttheten i huvudet och halsont slapp jag dock.
Nu är det bara att hålla tummarna att onsdagens vilodag inte innebär att infektionen kommer tillbaka med förnyad kraft utan att den verkligen är på väg tillbaka, om än väldigt långsamt.
På torsdag är det planerat samma runda utomhus som i söndags, dvs 90 minuter lugnt. Sen får jag hoppas att helgen kan tillåta första långpasset på 7 veckor.
Nu är det bara att hålla tummarna att onsdagens vilodag inte innebär att infektionen kommer tillbaka med förnyad kraft utan att den verkligen är på väg tillbaka, om än väldigt långsamt.
På torsdag är det planerat samma runda utomhus som i söndags, dvs 90 minuter lugnt. Sen får jag hoppas att helgen kan tillåta första långpasset på 7 veckor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
