Viruset ger inte med sig - nu får jag revidera målen med säsongen

Veckan i Österrike var bra med fint väder, massor av fantastiskt god mat på hotellet vi bodde på och allt funkade som det skulle. Tyvärr var inte snön den bästa efter 10 dagar av sol, men pisterna var helt OK och det var ju trots allt en familjevecka med allt vad det innebär.

Idag efter drygt två veckors vila utan träning har fortfarande inte viruset gett med sig, utan läget är samma som tidigare, dvs halsont och trötthet efter all ansträngning. Ytterligare ett läkarbesök när jag var i Österrike i veckan som gick gav samma svar som tidigare: Det rör sig om ett virus som är segt att bli av med och det kan dröja månader(!) innan det är helt borta och ingen medicin hjälper.

Nu är det bara att försöka smälta detta utan att deppa ihop för mycket och ställa om målsättningen för säsongen. Jag får räkna med att mars går åt för att bara bli frisk och mycket försiktigt komma igång med träningen igen. Sen får jag, om jag har tur, 6 veckor innan första långloppet i maj. Med en så pass kort träningsperiod efter mer än 2 månaders uppehåll kan jag inte räkna med att vara i form utan får ställa in mig på att halva säsongen är körd resultatmässigt.

Imorgon ska jag boka tid för ytterligare ett läkarbesök via försäkringen jag har via jobbet. Jag vill prata om hur läkningen ska göras maximalt och om man inte borde röntga bihålorna, något som läkaren i Österrike föreslog. Är det maximal vila som gäller eller är måttlig ansträngning med låg puls och utan svettning OK? Finns det någon form av medicin som hjälper?