Nu är det segt

Efter förra DustCupen har det mest varit sega ben och klippet har saknats både i ben och huvud.
Jag, tillsammans med Stefan och Lars, körde Gran Fondot den 22/5 och med trötta ben lyckades jag ändå sitta med i förstaklungan hela loppet. Stundtals var det roligt även om benen inte var på topp men jag måste ändå säga att större delen av tiden var en enda lång transportsträcka. Nej, ska jag köra landsvägslopp längre fram så ska det vara lopp där det händer något hela tiden, annars så håller jag mig i skogen!

Efter Gran Fondot var jag riktigt seg och det har inte varit någon kvalitet på träningen. Det känns som om både kroppen och hjärnan ställt in sig på att nu är det SM i långlopp som gäller och i och med det så har jag både tappat farten i benen och dessutom tappat motivationen till hårda och intensiva pass. Långpassen känns nu mycket mer behagliga och fungerar betydligt bättre än de korta. Det har blivit ett långpass varje helg nu och uthålligheten är det som tur är inga problem med.

Att det är problem med farten visade sig i onsdags då vi körde den 4:e deltävlingen i HotCup. Den kördes i Hareskoven på delar av den banan (fast andra hållet) som vi körde den 2:a deltävlingen i april, men i onsdags var den riktigt lerig och hal efter mycket regnande sista tiden. Dock var det behagligt varmt och det var första gången i år jag körde i både korta ben och korta ärmar. Tyvärr var jag långt ifrån taggad på startlinjen och kom mycket riktigt långt efter i starten. Trots det låga tempot kom jag inte igång och det var först en stund efter att Jerry (som körde bra!) kört om mig på andra varvet som det började kännas bra. I och med all lera och det mycket hala underlaget så tog jag det lite för lugnt på många partier och det kostade tid. De sista 2 varven kändes dock hyfsade och det var faktiskt ganska skoj att köra, även om jag inte slogs om någon placering. Jag hade Jerry jagandes bakom mig och den pressen behövdes för att sporra. I mål fick jag den sämsta placeringen hittills i år med en 15:e plats totalt och en 6:e plats i H40. Det är ganska tätt i toppen och jag var inte mer än ca 3 minuter från segraren i H40 (Keld) och minuten från pallen. Jerry kom in bara halvminuten efter mig och blir starkare för varje lopp. Magnus körde också och han kom in på en mycket fin total 4:e plats, strax före Keld (som han alltid verkar tampas med…).

Det som jag får ta med mig som positivt från tävlingen är att jag känner att jag har uthålligheten. Jag körde fortare för varje varv och hade kunnat fortsätta ett tag till i samma tempo. Så någonstans är siktet nu inställt på SM i september och allt fram till dess är förberedelser. Jag ser fram emot Ränneslättsturen i början av juli då den första längloppstävlingen för i år ska köras. Fram till dess ska jag bara njuta av sommaren och fin cykling och inte fokusera på en massa intensiv träning, om jag nu inte skulle känna för det. Jag ska lyssna på både kropp och huvud för att se till att jag inte kör slut på mig innan uppbyggnadsträningen inför september börjar senare i sommar.



Upp för brantaste backen med Jerry jagandes bakom mig: