Racerapport Bockstensturen: 10 mil lerbad!

Det är knappt man känner igen cyklisterna på bilderna p g a all lera och grus som stänkte upp från det att vi lämnade asfalten efter några kilometer. Regnet hade öst ner under dygnet innan tävlingen och banan hade fått mycket mer vatten än den tålde. Normalt sett är Bockstensturen riktigt fin med härliga stigar i skogen. I lördags var det dock lera överallt och ofta omöjligt att styra cykeln i utförskörningarna i skogen. Utrustningen tar också mycket stryk och bromsarna tar helt slut trots nya belägg innan tävlingen. Som tur är sprack molnen upp och solen tittade fram strax innan starten och vädret då var riktigt fint för tävling. Det var bara det här med underlaget...

Hur gick det då? Jo, planen att hänga på Rolf och Erik fungerade perfekt. Efter ca 20 km hade Erik släppt och jag och Rolf satt ensamma i som jag trodde var H40-täten, men Rolf säger att han har fått rapport om att Anders Höijer från Borås ligger före oss. Strax innan 50 km får jag en lucka till Rolf när han släpper i en backe och jag kan köra ifatt Per Kumlin som kört med oss ett tag men som också ryckt. Jag tappar hela tiden i skogen när det går fort och är som lerigast och får kämpa mig tillbaka på grusvägarna. Vi kör sen tillsammans fram till runt 70 km då en pigg Stefan Larsson kommer ikapp. Vi turas om att dra till ca 80 km då vi kommer ifatt Christian Månsson på åkrarna ut ur skogen. Jag känner mig hyfsat pigg men när Stefan sen ökar tempot och drar hårt känner jag tröttheten komma i benen. Efter en trötthetsvurpa i skogen när det är mindre än en mil kvar orkar jag inte köra ikapp och jag inser att jag aldrig skulle vunnit en spurt mot Stefan ändå. Istället tar jag det lugnt och bevakar min placering i mål.

Jag rullar nöjd in på ännu en 3:dje plats (4:e i rad i Långloppscupen) även om vi ett tag trodde vi var 1:a och 2:a eftersom speakern felaktigt ropade ut oss som det när vi gick i mål. Segern i Långloppscupen var redan säkrad i och med att Janne Jacobsson inte körde och med denna placeringen har jag kommit på pallen på alla tävlingarna i Sverige i år. Det hade jag inte ens kunnat hoppas på i början av säsongen!

Nu ska jag bara njuta av de sista tävlingarna i år som alla ligger inom 10 mil hemifrån. Programmet ser ut så här:

12/9: Finalen i Dust Cup

20/9: Snapphaneturen i Hässleholm

26/9: Åstorps MTB i Ängelholm (banan skogade vi i onsdags och verkar riktigt bra!)

27/9: Bockaracet i Kristianstad

+ ev en eller ett par tävlingar till inom inte alltför långt avstånd.

Förhoppningsvis sitter formen i och med bra ben kan det bli riktigt roliga tävlingar som avslutning på en kanonsäsong.