Racerapport Ränneslättsturen: 30 grader, kramp och ny pallplats

Rubriken sammanfattar ganska bra loppet igår och jag är både nöjd och lättad över min 3:dje plats.

Med en prognos som lovade temperaturer upp mot 30 grader och en snabb och torr bana såg jag fram emot loppet. Kroppen som var seg de två första veckorna efter Lida hade börjat repa sig och trots hyfsat hård träning kände jag mig fräsch i benen de sista dagarna. Jag gillar ju när det är varmt men har egentligen aldrig presterat bra i värme så jag var lite osäker hur det skulle gå. Minnena från Lida Loop för två år sedan då jag krampade värre än någonsin fanns med och jag tänkte därför inte gå ut för hårt i loppet.

Som vanligt på Ränneslättsturen startar man bakom en masterbil som sniglar sig genom Eksjö och som vanligt när det är masterstarter är jag både feg och korkad. Igår resulterade det i en placering långt bak i fältet när vi gick in i första singletracken trots att jag startade i första fållan och låg långt framme precis i början. Det innebar att jag fick ta i ordentligt så fort det blev möjligheter till omkörningar och dessutom ta några längre förningar i början. Efter en stund var jag dock ifatt gruppen med Stefan och då även Justus satt i den gruppen tänkte jag att detta blir nog en lagom grupp att sitta med i till en början.

Redan efter ca 3 mil (av loppets 78 km) kände jag att det kittlade lite i musklerna när jag ställde mig upp och tog i, ett tecken på att krampen lurar i benen. Då insåg jag att dagen främst skulle innebära en kamp mot krampen och att det gällde att spara krafterna och dricka så mycket som möjligt. Just drickan var ett problem eftersom jag fick magont ganska tidigt i loppet. Delvis kan det ha berott på att jag öppnat en ny låda med Vitargo som jag inte använt tidigare och som min mage av någon anledning inte tålde så bra, och delvis blandade jag nog drycken lite för tjockt i förhållande till värmen så att magen inte riktigt kunde ta hand om vätskan optimalt. Det får jag ta som en lärdom inför framtida lopp i värme.

Strax innan vätskekontrollen vid 40 km kommer vår grupp ifatt gruppen där Peter Karlsson, Rolf Svensson och även Patrik Paulsson ligger. Dock tappar vi hela den gruppen vid kontrollen då vi hade placerat våra flaskor helt fel. Så förutom tiden det tar att stanna och byta flaskor fick Stefan och jag dessutom köra ca 50 meter åt fel håll för att hämta flaskorna. Vi ser hela gruppen långt framför oss och tappar säkert 15-20 sekunder på stoppet. Sen var det bara att jaga ifatt och på endurospåren kommer vi ifatt först Rolf och sen Peter. Det gick inte fort och bägge verkade ganska slitna. Efter spåren och ut på grusvägen försökte Stefan och jag rycka ett par gånger men dom bet sig bägge fast och tempot blev tillfälligt ganska lusigt då ingen ville dra och vi inte kom överens om att gå runt och hjälpas åt. I några backar ökade vi tempot och till sist släppte Peter. Sen får Rolf växelproblem i skogen och tappar några meter och då ökar Stefan och jag tempot och kan skaka av honom.

Nu är det ca 15 km kvar och krampen sätter in på allvar. Genom att dricka flitigt kan jag dock hålla bort den och kan emellanåt trycka på bra och dryga ut avståndet till Rolf. Den sista biten in mot mål är nu bara en kamp mot krampen och jag känner att jag får det svårt att slå Stefan. Det finns mycket kraft och energi kvar i benen men jag vågar inte trycka på. Med ca 2 km kvar slår den till rejält och jag får slå av på tempot och se Stefan segla ifrån. Det är tomt bakåt och nu handlar det bara att ta sig i mål. När jag stannar precis efter mållinjen hugger det till i bägge benens framsida och ena benets baksida och det är knappt att jag kan gå. Och strax efter kommer Mikael Carlsson i mål, bara 30 sek efter mig, så i slutänden var det tight bakom. Några kilometer till och jag tror inte att jag hade kunnat hålla min placering. Janne J var överlägsen segrare idag och 5 minuter före mig i mål.

Så för att summera loppet så var det varmt och jobbigt men det slutade bra. Återigen samarbetade Stefan och jag bra och kunde hjälpas åt genom större delen av loppet. Jag hade flyt som klarade att hålla den värsta krampen borta men retar mig ändå lite på att jag inte kunde hålla den borta ännu mer eftersom det fanns mer kraft och energi i benen. Med lite tunnare blandning och lite mer vätska till nästa långa tävling i värme så kanske det kan hålla hela vägen. Ännu en sak som jag hade flyt med var att kedjan fastnade i framväxeln i ett stökigt parti vilket gjorde att framväxeln böjdes ut. Antagligen var det nära ett kedjebrott men nu kunde jag fortsätta utan problem. Så summa summarum hade jag säkert mer flyt än oflyt i alla fall.

Både Stefan och Janne knappade in på mig i sammanstälningen och nu har jag bara 26 poäng tillgodo på Janne och 29 till Stefan. Kan jag fortsätta mina pallplaceringar kan det kanske räcka hela vägen fram men jag tror att jag måste slå både Stefan och Janne minst en gång var samtidigt som jag bara får nolla en gång. Mörksuggan om två veckor blir i alla fall spännande!