Racerapport DustCup Avd 4: Berg i Danmark...

Efter två dagars återhämtningsrullning efter Billingeracet var det igår dags för den 4:e deltävlingen i DustCup. Denna gången var det på en mycket märklig bana som man se på bilderna nedan. Någon har slängt ut 2 st kullar mitt i Köpenhamn, den ena kanske 15 meter hög och den andra säkert 40 meter i höjdskillnad. Dom skulle man forcera upp och ner ett antal gånger + ett antal kilometer grusväg + någon enstaka meter singletrack, sammanlagt drygt 11 km per varv. När jag, Stefan och Robban kom dit var vi väl inte så himla sugna på att rejsa med tanke på att vi inte var 100% återhämtade efter Billingen och sen gjorde ju inte banans sträckning oss mer sugna. Blåsten gjorde dessutom att det var lite kallt att vänta på starten.

Men väl igång så blir det som vanligt, tävlingsinstinkten tar överhand och det blir genast kul. Mina ben kändes väl inte helt OK till en början, men en bit in på första varvet strax efter jag lyckades täppa luckan till Stefans grupp började dom lossna. Jag kunde sitta med enkelt och tog inte fler förningar på grusvägarna än jag var tvungen till. I backarna, speciellt den stora, kunde jag plocka placeringar och blev av med folk innan det var dags att ge sig ut på grusvägen igen. Tyvärr så släppte Stefan i uppförsbacken på 3:e varvet och kunde inte hänga på den grupp om ca 7 pers som jag fanns med i. Jag hade i det läget kallt räknat med att det bara skulle bli 3 varv eftersom man kör 80 min + varvet färdigt, men den kalkylen höll inte, utan med knappt 3 minuter tillgodo när vi passerade mållinjen blev det ytterligare ett varv. Dock kände jag mig trots allt fortfarande pigg och kunde plocka 4 i vår grupp i uppförsbacken och nästan gå ifatt tätduon i vår grupp ut på grusvägen, men bara nästan, det fattades 50-100 meter. Han som låg främst var väldigt stark och jag kom aldrig ifatt utan kunde bara hålla avståndet. Till sist kom jag ändå ifatt kille nummer 2 som hade fått släppa och kunde klippa honom i sista korta backen innan mål, vilket resulterade i en sammanlagd 19:e plats. Det får jag vara nöjd med och det är också mitt bästa resultat hittills i DustCup. Tyvärr så räckte det inte ända fram till pallen i H40, utan jag fick nöja mig med en 4:e plats, slagen av 3:an med drygt 30 sekunder. Killen som jag inte riktigt kom ifatt ut på sista varvets grusväg var precis före 3:an i H40 i mål och hade jag varit lite snabbare ut på grusvägen och fått häng på honom där så kanske...

Robban hade riktig otur när hans nästan nya pedal gick sönder precis i starten och så var hans dag förstörd. Stefan kom ju aldrig ifatt vår grupp på 3:e varvet och orkade sen mentalt inte köra sista varvet när inte kroppen svarade som den skulle och då var det roliga slut även för honom.

Nu är det träning inför Lida Loop om ca 10 dagar som gäller och det blir ungefär samma upplägg som de sista 10 dagarna innan Billingen, dvs en blandning av intervaller (30 sek på testcykel och 10-20 min ute i skogen), distans och återhämtningspass. Förhoppningsvis kan formen hålla i sig och t o m utvecklas lite till fram till Lida Loop, vi får se.

Här kommer lite bilder som jag hämtat från DustCups hemsida. Vissa av bilderna är på mig och vilka dom är får ni lista ut själva.

Racerapport Billingeracet: Nästan överst!

Vi var ett bra gäng som tillsammans åkte upp med klubbussen på lördagen: StefanX2, Christian, Lars, Ola, Gustav, Oskar, Robban och jag. Det var gott om plats i bussen trots att vi var 9 pers och heller inga problem att få plats med 9 cyklar. Väl uppe i Skövde så stuvade vi in oss i de två små stugor vi fått tag på i år, bytte snabbt om och rullade ut på en liten runda på en knapp timme i soligt och varmt väder. Vi hann med de första kilometrarna efter starten samt även hela backen upp mot strupen för att känna på vad som väntade dagen efter. Sen bar det av ner till Skövde centrum för en riktig kalasmåltid på en USA-inspirerad restaurang. Strax efter vi var tillbaka öppnade sig himlen och ett riktigt skyfall drog över. Som tur var så var detta också den enda nederbörd vi såg på hela helgen.

Efter en natt med hyfsad sömn och lite drickablandande på morgonen var det sen dags att rulla ner mot starten för lite uppvärmning. Benen kändes ganska fina det var precis lagom varmt för långlopp med en temperatur på strax över 15 grader. Jag valde ändå ett tunt underställ under cykeltröjan eftersom jag i alla lägen hellre är för varm än för kall.

Jag kom iväg hyfsat i starten och fick snabbt en bra rytm i det förhållandevis långsamma tempot. I asfaltbacken upp kunde jag plocka en hel del folk utan att känna någon syra i benen alls och väl uppe på toppen låg jag bland dom två första i H40. Sen följde lite singletrack som var stökig med mycket folk på sina ställen innan vi kom ut på den långa grusvägen. Här gällde det att hitta ett bra gäng och inte tappa en den grupp man ville ligga i. Jag fick täta luckor vid ett par tillfällen men det var inget som kostade så mycket. Till sist var vi en riktigt stor klunga om ca 15 man med alla i H40-toppen: Rolf, Janne, Dick och jag. Christian var också med och var relativt aktiv. I och med att klungan var så stor så blev tempot också lusigt vid några tillfällen och i slutet innan vi gick in på singletracken igen gjorde Rolf ett tokryck och ökade tempot ordentligt. Jag kom lite långt bak i klungan och fick köa en del inne i skogen. Efter ca 15 km och speciellt strax innan depån vid 25 km kommer det rejält tekniska utförskörningar i skogen och där hade jag som vanligt svårt att hålla tempo och fick sen kämpa mig ifatt. Den andra utförskörningen splittrar dessutom klungan ordentligt och bl a Christian går ifrån. Jag har dock koll på Rolf som ligger först i H40 och försöker ta det lugnt. På asfalten därefter får Rolf en lucka och går ifrån och jag får ligga ensam en lång stund. Strax efter in mot varvningen kommer Dicks gäng ifatt och vid bytet av flaskor inne vid målområdet får dom en liten lucka som jag kan täppa snabbt (att vi till skillnad från i princip alla konkurrenter inte har langning kostar en del tid över loppet...). Ca 10 min efter varvningen händer det som brukar hända nuförtiden – jag vurpar! I en snäv och långsam vänsterknyck i skogen över en sten tar jag fel vägval och har inte så mycket att göra än att minimera fallet. Det går trots allt bra men tyvärr ramlar bägge flaskorna ur i volten som cykeln gör och jag tappar ca 20 sekunder som skulle visa sig mycket svåra att ta igen. Jag bestämmer mig för att inte gasa för mycket utan köra mitt eget tempo och därför tar det en halvtimme innan jag är ifatt igen.

Väl ifatt tar jag det lugnt en stund för att hämta krafter och lyckas sen gå ifrån Dick i en backe vid ca 70 km när Annika Langvad, damsegrarinnan som legat i samma grupp sedan varvningen, rycker. När det är 5 km kvar får jag syn på Rolf som kör ensam i ganska makligt tempo och jag berättar för Annika att (som också kör en T-Bikes Team) att han leder H40 och jag ligger tvåa. Hon frågar om vi ska ta honom och när jag säger ”Ja tack” så klickar hon i ett par växlar till och ställer sig upp och gasar. Vi är ifatt när det är ca 2 km kvar och går om direkt. Jag hoppas att Rolf ska vara sliten och inte kunna hänga på i den sista backen. Han ligger bakom mig tills det börjar branta ordentligt men går sedan om och drar på ordentligt. Jag känner att jag har krafter kvar men kan inte alls följa i hans tempo. Trots att jag kör om två stycken i backen upp ökar han hela tiden avståndet som till sist blir 30 sekunder i mål. 2:a platsen är dock med marginal bärgad och jag är riktigt nöjd med insatsen som är min klart bästa någonsin. Jag har 2.30 min till Dick som kom 3:a, 3 min till Peter Karlsson som kör starkt på slutet och slutar 4:a och jag har 3.30 min till Janne som kom 5:a.

Även Christian kom 2:a i sin klass H30, ca 2 min framför mig, och gör precis som jag ett kanonlopp idag. Tyvärr gick det sämre för Stefan L som inte hade bra ben idag och slutar på en 10:e plats, drygt 11 minuter bakom mig. Även Lars och Stefan M hade ingen bra dag och kunde inte göra sig själva rättvisa. Ola fick bryta p g a magkramp som orsakades av magsjuka tidigare i veckan. Gustav presterade bra med en fin 2:a plats i P13-14. Robban, Oskar och Jerry verkade vara hyfsat nöjda med sin dag, förutom att Robban inte kommer överens med sin T-Bikes hardtail och kan hålla tempo i en så pass tekniskt krävande bana som Billingeracet är.

Ikväll är det återigen DustCup och då får vi se om återhämtningen har funkat.

Nedan kommer lite bilder från loppet som jag hämtat från Billingeracets hemsida.


In på singletracken efter startbacken


Strax innan bergspriset.


In för varvning på målområdet.


Någonstans på banan.


På väg in i strupen. Här ligger Rolf bakom.


Några minuter senare har han gått om och har en stor lucka.


Brantaste delen i strupen.


Är det så tråkigt att stå på pallen att man måste se så sur ut..?

På väg till Skövde

Klubbussen är fullastad med ett gäng T-Bikes och om ett par timmar är vi framme.

Racerapport DustCup avd 3: Kul bana men sega ben

Efter hårdkörningen i veckan som gick med bl a 2 hårda intervallpass och 2 distanspass på 4 dagar var det inte så mycket sprätt i benen under gårdagens DustCup i Tisvilde på norra Själland. Inramningen av loppet var dock perfekt med fint väder och en riktigt kuperad och rolig bana där det hela tiden hände något. Stefan, jag och Robban hade fått sällskap av Patrik och Tim och det var deras första DustCup-upplevelse.

Jag kom som vanligt iväg lite dåligt i starten runt 30:e man men orkade ändå inte hålla så mycket högre fart och brydde mig därför inte eller om att avancera. Stefan hade förvunnit redan från start och Patrik gick om mig ganska tidigt. Jag tänkte att om jag kunde hålla Patriks tempo så kunde det inte vara så uselt tempo även om benen kändes sega och pulsen inte gick upp över 90% hur mycket jag än försökte. Dessutom brottades jag lite med banan som jag inte kom helt överens med och tappade hela tiden luckor till dom framförvarande i de tekniska partierna så de första 2 varven var faktiskt inte så roliga. Men i takt med att benen vaknade mer och mer kändes det lättare och efter hand blev jag även mer kompis med banan och kunde hålla jämna steg och t o m passera ett par stycken. Jag kom även ifatt Patrik och tillsammans körde vi de sista 1,5 varven där vi bytte plats några gånger. Det var riktigt inspirerande och för första gången kom pulsen upp över 90%. På sista varvet lyckades jag få en liten lucka bland alla varvningar som jag sen kunde hålla in i mål.

Facit blev en sammanlagd 33:e plats vilket ska jämföras med 28:e resp 31:e i de två första loppen, men då ska man tänka på att jag i de loppen förlorade mycket tid på mina vurpor och punkan, så detta var det klart sämsta loppet av dom tre. Dessutom kom jag bara 8:a i H40 vilket också är mitt sämsta resultat hittills. Dock ska jag inte vara i form nu utan det är först om 10 dagar som benen ska vara pigga. Sen kan jag ta med mig den positiva känslan av att det kändes bättre och bättre ju längre tävlingen led och jag var heller inte speciellt trött i slutet vilket borgar gott inför långloppen. En sak som visar att det saknas en del i benen är pulsen, som igår snittade på 89%. Det kan man jämföra med dom 95% som jag hade i snittpuls första loppet den 1:e april. I och för sig hade jag då dels inte kört distans på 10 dagar och dels varit iväg och åkt skidor helgen innan, så det hade varit mycket vila kombinerat med intervaller inför den tävlingen och sånt gör skillnad.

Hur gick det då för övriga? Jo, Stefan gjorde ett kalaslopp och blev 4:a i H40 och 22:a sammanlagt, drygt 2 minuter före mig. Hade han inte fått smygpunka på sitt nystansade bakdäck hade han säkert kommit ytterligare 4-5 placeringar bättre och då hade det inte varit långt upp till Mads/Keld/Cohen som hittills har varit överlägsna i H40. Patrik kom in bara någon sekund efter mig och Robban, som också kände av helgens tunga pas, kom in 3.40 efter mig. För Tim gick det tyvärr inget vidare. Dels tappade han mycket i början p g a den korta uppvärmningen som han fick, sen hade han problem med storklingan och till sist smällde han i pedalen och fick problem med vevpartiet.

Tiden fram till Billingeracet spenderar jag enligt träningsupplägget som Magnus tagit fram till Stefan och som jag även kör efter. Så här ser det ut:
Tors 14: Lugn återhämtningslöpning 45 min
Fre 15: 1 h rulla benen
Lör 16: 5x30sek MAX på testcykel (5-10 min vila mellan)
Sön 17: 4 h distans, inte för hårt
Mån 18: Vila/bålstyrka
Tis 19: 1 h rulla benen
Ons 20: 5x30 sek MAX på testcykel (5-10 min vila mellan)
Tors 21: Totalt ca 30 min i tävlingsfart på mtb (typ 3x10 min, träningstävling på 30 min, jaktstart eller liknande)
Fre 22: Vila
Lör 23: 1 h med lite spurter mm för att mjuka upp benen
Sön 24: Billingeracet

När statistik är kul

I veckan som gick tränade jag på bra. 2 distanspass och 3 intervallpass var en fin fortsättning på en bra träningsperiod. Och resultatet på intervallpassen visar att det går mycket fortare i år än i fjol!

Efter helgens dubbeltävling stack jag, Christian och Ola ut på Sjöborundan på måndag kväll för att riktigt trötta ut benen. Trots inte helt friska ben, några stopp och lite väntan så snurrade vi runt dom drygt 9 milen på 3.43, årets klart bästa tid. Vädret var kanon och det var korta kläder överallt som gällde.

På onsdagen var det premiär för säsongen för hatintervallen nummer 1, nämligen 45/15. Jag, Stefan och Christian plågade oss runt 10 st och det kändes som mina lungor skulle dö efter 4:e intervallen trots en mycket måttlig puls. Sen blev det betydligt roligare med 2 st 10-min tröskelintervaller på banan i Bokskogen. Stefan tog täten och jag kunde hänga på några meter bakom utan att dra på mig för mycket syra. Tiderna slutade på 9.30 resp 9.35, vilket är en dryg halvminut bättre än den bästa tiden från ifjol visade sig när jag efteråt kollade tiderna från datorn. Det kändes minst sagt helt OK och ett ordentligt formbesked eftersom jag trots allt är lite sliten nu.

På fredagen rullade jag ut Monarken i trädgården och satt och avverkade 6 st 30 sek maxintervaller. Det var en blandning av mycket njuta i solen och mycket plåga när syran sprutar ut i benen 15-20 sek in i intervallen. Dom sista 10 sekunderna är riktigt obehagliga och efter 6 st var benen helt mosiga och det var ingen mening att köra den 7:e intervallen. Magnus hade rekommenderat 5 st intervaller men det kändes lite futtigt så därför tänkte jag att 7 st ska väl en riktig man kunna klara av. Men kör man dom rätt och tar ut sig riktigt ska det nog räcka med 5-6 st eftersom dom är så pass intensiva.

På lördagen var det egentligen meningen att Stefan skulle tävla i Kristianstad men p g a en sjuk dotter så funkade det inte och vi beslutade oss för att köra intervaller i Bokskogen igen. Christian hängde på och väl på plats bestämde vi oss för att köra 3 st 10-min trösklar och hoppa över den förhatliga 45/15. I och med att jag kört mycket syra dagen innan tyckte jag att vi kunde klara oss utan 45/15 och dessutom är tröskelintervallerna bra mycket roligare och ger även bra teknikträning för mig. Återigen tog Stefan täten och denna gången putsades tiderna ännu mer: 9.10, 9.12 och 9.17 blev det för mig. På sista intervallen fick Stefan släppa lite i slutet när hans velodromcykelben drog på sig för mycket syra och istället så var det Christian som flåsade mig i nacken. Det är riktigt kul när vi är så pass jämna och kan sporra varandra till att öka farten och pressa tiderna. Nästan 10% bättre tid än i fjol, även om det är en kort intervall, borde betyda en del när det snart är dags för det första långloppet.

Veckan avslutades med ytterligare en Sjöborunda, nu med Oskar, Ola och Christian. Det var väl inte det snabbaste vi kört och benen var ganska sega hela rundan. Idag var det Oskar som var snabbast uppför backarna och han blir bara snabbare och snabbare.

Denna veckan blir det lite toppningsträning inför Billingeracet. Återhämtningslöpning igår, intervaller idag, torsdag och fredag, avslutas med distans både lördag och söndag för att trötta ut kroppen ordentligt ett par veckor innan tävlingen. Sen blir det lite mer vila på programmet dom sista 14 dagarna för att kroppen ska kunna återhämta sig fullt ut.